Det finns inget förevigt.
Satt och funderade och bestämde mig för att skriva ett inlägg om "förevigt". På sistone har jag förlorat många vänner (gråter inga tårar över det så ta mig inte fel) men det var människor jag faktiskt trodde jag alltid skulle ha kontakt med, men icket. Och det är inte alltid mitt eller någon annans fel och ibland glider man bara ifrån varandra.
Har missbrukat ordet förevigt för många gånger och att sätta sig själv i tron på att någon alltid kommer vara vid ens sida känns som om man lurar sig själv, ja ibland har man underbar tur och håller ihop hela livet (vänskap och förhållande) men hur ofta är det?
Nu tänker säkert många av er "Men tror du inte att du och Oliver kommer vara tillsammans hela livet?" Helt ärligt har jag ingen aning, just nu vill jag spendera idag och imorgon med honom men jag kan inte förutspå framtiden och jag har blivit övergiven för många gånger för att handfallet tro på att det kommer hålla föralltid.
Just av den anledningen att jag splittrats från många olika förhållanden på grund av många olika anledningar. Släpper jag in få människor på livet, som jag kallar mina vänner... Jag vill ha förtroende att personen jag släpper in på mitt liv inte försvinner på en gång för har hänt för många gånger och även fast det inte är det värsta som finns så tär det alltid lite på en. Sen kan man ju inte undvika att undra om det är jag det är fel på. Hmm.
MEN som sagt gråter inga tårar, ville bara förmedla lite tankar om ämnet.
KRAM
© Ellinor Wikman